Färg och trycksaker

30 maj 2007 kl. 20.43 skrev Henrik:
Hej!

Jag hade ju lite frågor om färg och trycksaker etc. Jag ska försöka strukturera mina frågor så att det blir så lättläst som möjligt. Och det är alltså främst matematiken bakom färgerna en dator är programmerad att skapa som gäller (jag är medveten om att färg på ett papper kan se ut på ”oändligt” många sätt beroende på omgivningen och betraktaren).

Lättast kanske blir om du svarar under varje stycke.

Digitalt så kan RGB-färgrymden innehålla 256^3 färger = drygt 16 miljoner färger?
Digitalt så kan CMYK-färgrymden innehålla 256^4 färger = drygt 4 miljader färger?
Är detta korrekt?

Ja, helt korrekt.

RGB-färgreglagen har logiska lägen, 0-255. CMYK-färgreglagen har inte lika logiska lägen, 0-100. För att 4 miljader färger (kombinationer) ska kunna skapas med CMYK-färgreglagen så måste en del decimaler användas också, korrekt? Annars blir det ju bara 100^4 färger.

Egentligen är det bara ett konventionellt sätt att ange hur processfärgerna ska blandas. Även RGB-reglagen kan anges med procent (så är det i Quark Xpress och om du blandar 32-bitars RGB i Photoshop tex).

Anger man med procent kan man självfallet använda decimaler också. Det är upp till verktygen att omvandla procenttalen till ett binärt tal som anger processfärgens mängd.

Är det inte som så när det gäller CMYK att det alltid finns en färgprofil applicerad och den färgprofilen gör att färgrymden krymps drastiskt? Så inom vissa färgkods-intervall skapas samma färg, låt oss som exempel säga att 0,10,10,10 och 0,12,12,12 båda ger färgen 0,11,11,11. Anledningen till färgprofilens bantning av antal färger är att simulera de CMYK-färger en skrivare/tryckpress kan skapa, och en skrivare/tryckpress kan inte på långa vägar skapa 4 miljader färger. Korrekt?

Inte helt rätt. Du är nog inne på ett tankesätt där stort antal färger likställs med färgernas spridning över det synliga färgspektrumet. Om du tittar på en illustration som den här där den färgade hästskoformen är alla färger ögat kan uppfatta, och där CMY och RGB ligger som två trekanter ovanpå de synliga färgerna.

Färgrymder och LAB

Processfärgerna rött, grönt och blått blandas och kan tillsammans återge alla färgnyanser som ryms inom den triangeln. Samma sak med processfärgerna cyan, magenta och gult som kan blandas och visa en betydligt mindre del av färgerna ögat klarar av att urskilja.

Kontrasten mellan processfärgerna i den subtraktiva färgrymden är mindre än i den additiva. Alltså att skillnaden mellan maximal blå och maximal grön är större än mellan maximal gul och maximal magenta.

Att den subtraktiva färgrymden kan beskriva fler variationer av de tillgängliga nyanserna inom färgrymden beror på att man lagt till ytterligare en processfärg för att kunna få en ren svart ton, och därmed utökat med 2^8 bytes för varje färgnyans.

00 10 10 10, 00 11 11 11 och 00 12 12 12 är tre olika grå nyanser vid tryck. Beroende på papper, tryckmetod färgkvalitet osv kan det vara mindre eller större skillnad mellan dem, men likafullt är det tre olika nyanser.

Vad är det en färgprofil baserar sin simulering på. En färgprofil kan väl inte simulera den här formeln? 1200 dpi, raster 100 lpi, då kan (1200/100)^2 = 144 tonsteg skapas per kanal, vilket ger 144^4 = drygt 429 miljoner färger plus vitt. Det är ju för övrigt häpnadsväckande många färger, mer än RGB-färgrymden. Kan en skrivare med de specifikationerna skapa 429 miljoner färger?

Ja, det kan den.

Men trots att det kan verka som en väldans massa, så är just ditt exempel ett rätt mediokert värde för att återge ett foto. I och med att du endast får 144 möjliga toner per kanal kommer du att kunna råka ut för bandningar i bilderna. Speciellt i enfärgade, tonade områden med huvudsakligen en av processfärgerna. Som molnfri himmel, vatten, enfärgade kläder, husfasader i solljus osv.

Bandningar vill man till varje pris undvika, och då måste du antingen skaffa en bättre skrivare eller dra ned rastertätheten. Eftersom postscript klarar maximalt 8 bitar per kanal (255 toner plus inget) bör du antingen öka till en skrivare/RIP som har dubbelt så hög upplösning (2 400 dpi, vanligt att Rippar ligger däromkring), eller minska rastertätheten till omkring 75 lpi (dvs lägre än dagstidningars 85 lpi).

Det här är alltid en avvägning man får göra beroende på kvalitetskraven kontra tillgänglig utrustning.

Man kan även applicera en färgprofil på RGB-färgrymden. Gäller samma sak där, att färgrymden krymper?

Det beror på den ursprungliga färgrymden och den du konverterar till. Se nedan:

Jag läste någonstans att vissa färgprofiler innehåller fler färger än andra. Om vi tar RGB-profiler som exempel, betyder det då att vissa färger inte finns i en viss profil, till exempel 0, 213, 210 finns inte, den blir då den närmsta färgen som finns till exempel 0, 212, 209?

Nej. Däremot kan inte alla färger i LAB-spektrumet beskrivas av alla additiva eller subtraktiva färgrymder. Exempelvis är sRGB en mindre trekant i illustrationen ovan än Adobe RGB. Men det betyder inte att inte 0 213 210 inte finns i båda. Den ser bara olika ut beroende på vilken färgrymd man använder.

Färgrymdernas uppgift är att se till att du upplever en nyans av grönt på din skärm lika som på papper utskrivet på din bläckstråleskrivare och tryckt på ditt tryckeri på matt papper. (Eller valfria andra uteenheter.)

Färghanteringsmotorn i datorn (CMM:en [color management module] i Colorsync eller Adobeprogrammen) konverterar din turkosa färg (0 213 210 i Adobe RGB) till din skärm (0 214 211 i sRGB exempelvis) eller din skrivare (68 0 29 0 i Fogra27) så att du upplever att den ser likadan ut.

Ok. Och nu en fråga gällande en mer praktisk tillämpning. I skolan gjorde jag ett arbete efter en grafisk profil. Den grafiska profilen sa att logotypen skulle vara CMYK: 0, 100, 0, 0. Med en dåres envishet gav jag logon färgen 0, 100, 0, 0 men när jag klickade på den igen och kollade färgen så var den 2, 96, 5, 0. Varför blir det så? Beror det på att färgen 0, 100, 0, 0 inte finns i den färgprofilen och då är det närmaste färg som gäller? Kan du förklara det pedagogiskt?

Det beror på att dokumentet du arbetade i var i RGB-läge och du blandade en RGB-färg med CMYK-reglagen.

Av Adobe-programmens senare versioner är det bara Indesign som tillåter att ett dokument innehåller objekt i olika färgsystem.

I Photoshop hittar du färgläget under Bild -> Läge och i Illustrator under Arkiv -> Dokumentfärgläge.

Om du inte redan har, så rekommenderar jag att du läser mina seminarier om färgstyrning:
Hur färgstyrning fungerar och Färgstyrning del 2.

Hoppas du blev lite klokare i alla fall.

Kalle

Prenumerera på kommentarer till artikeln via RSS

Skriv en kommentar